Bff 4-ever

Mobbning (även kränkande särbehandling) innebär att en eller flera personer utsätts för systematiska trakasserier inom en social grupp. Det kan involvera våld eller hot om våld och kan förekomma på exempelvis arbetsplatser, i skolan eller inom militärlivet. En person som mobbar en annan kallas mobbare. Mobbning kan involvera ett eller flera av det som juridiskt benämns misshandel, olaga hot, förolämpning, förtal, övergrepp i rättssak, stöld, skadegörelse, olaga frihetsberövning, ofredande och sexuellt ofredande. Ordet förekommer i Sverige från 1969.[1] Mobbning handlar i många fall om att skaffa sig makt och status.[2] Studier visar att mobbare vanligen har gott självförtroende och begränsad empati (Olweus, 1991). Mobbare trivs med den makt det innebär att kunna kontrollera och trakassera en annan individ. För att uppnå sitt mål behöver mobbarna den tysta massan till hjälp, det vill säga betraktare, som höjer mobbarens status genom att avstå från att ingripa.[3] För att stävja mobbning är det nödvändigt att ingripa mot dem som mobbar. Som ett led i förebyggande arbete är det också önskvärt att få följeslagarna eller betraktarna att reagera och agera, det vill säga sänka toleransen för mobbning. Innehåll [göm] 1 Typer av mobbning 2 Mobbningsbegreppet 3 Mobbning i skolan 4 Mobbning bland vuxna 4.1 Genusperspektiv 5 Mobbning som begrepp i svensk lagstiftning 6 Källor 7 Litteratur 8 Se även 9 Externa länkar Typer av mobbning[redigera]Mobbning kan indelas i olika kategorier: Fysisk mobbning (slag, sparkar, knuffar, dra i håret, tafsa, trycka upp mot vägg, förstöra kläder, väskor eller skolarbeten med mera) Verbal mobbning (rykten, hån, hot, glåpord, öknamn, klotter, nedsättande kommentarer) Psykisk mobbning (blickar, suckar, kommentarer, imitationer (till exempel imitera någons haltande, sätt att tala, etc), vända ryggen till, inte lyssna på förslag, flytta sig om någon sätter sig bredvid, resa sig upp och lämna sällskap när någon anländer, ignorera, utfrysning, ogrundad portning och svartlistning) E-mobbning (rykten via exempelvis chattprogram eller communityn, förtal via Internet-sidor, hot via SMS, spridning av bilder och filmer på till exempel Internet utan godkännande med mera, trakasserier på forum, bloggar och wikier) Övriga former (beställa varor, göra ansökningar, skriva insändare och kontaktannonser i den mobbades namn, sprida den mobbades kontaktuppgifter) Mobbning finns inte som brottsrubricering i svensk lagstiftning, men de handlingar som kan ingå i begreppet är ofta brottsliga. Att knuffa någon så att det orsakar smärta är exempelvis misshandel. Att utge sig för att vara en annan person genom att förfalska namnteckning kan vara urkundsförfalskning. Mobbningsbegreppet[redigera]Enligt Hans-Edvard Roos går begreppet mobbning att härleda så långt som trehundra år tillbaka i tiden. Ordet "mobb" betyder "den föränderliga, opålitliga hopen" och att mobba betyder följaktligen att "pöbla" eller "bråka i gäng eller grupper". Den engelska "mobben" var en folkmassa som uppviglats av någon i politiska syften. Engelskans variant "mobbing" har en mer specifik betydelse som involverar gängbildning, och den korrekta översättningen är istället "bullying" [4]. Samtidigt har dock "bullying" en snävare åsyftning, mer jämförbar med "översitteri" än "mobbning". Några personer som varit eller är engagerade i arbetet mot mobbning är Gunnar Höistad, Peter Paul Heinemann, Dan Olweus, Anatol Pikas, E. Roland, R. Welin, Heinz Leymann, Anita Hogeborn-Kullander och Björn Hultman. Mobbning i skolan[redigera]Den mest erkände forskaren inom skolmobbning, professor Dan Olweus, dementerar teorin om att mobbare skulle vara svaga. Tvärtom menar Olweus att mobbare har bättre självförtroende än andra men samtidigt är aggressiva och i avsaknad av empati och oftast har haft en dålig uppväxt med mycket våld i hemmet. Det typiska mobboffret är däremot icke-aggressivt, ängsligt och har dåligt självförtroende, enligt Olweus. Forskning visar att skolbarn som mobbar blir kriminella betydligt oftare än andra senare i livet. De få studier som har gjorts på mobbade skolbarn i vuxen ålder visar att dessa är överrepresenterade när det gäller ångest och depression. Mobbningsexperter tvistar om mobbning skall betraktas som ett övergrepp eller en konflikt. Anatol Pikas, som var den förste att publicera en bok om behandling av skolmobbning, skiljer mellan behandling av de övergrepp som (1) bevisligen äger eller ägt rum och (2) de som påstås ha inträffat. I det första fallet bör mobbarna behandlas i enlighet med lagen och/eller skolans värderingar. I det andra fallet bör hanteringen undvika skuldutredning och istället rikta in sig på en långsiktig lösning som godtas av båda parter på lika villkor och kan stödjas av den ansvarige vuxne. Han eller hon intar rollen av terapeutisk medlare som utan invändningar hör de inblandade parternas versioner och förstärker deras konstruktiva förslag. Först i individuella samtal, sedan i gruppmöten där den gemensamma lösningen förstärks och uppföljning fastställs.[5][6]. Metoden har kritiserats bl.a. av professor Dan Olweus, som menar att mobbning inte är en konflikt utan ett övergrepp. Att mobboffret förmås göra eftergifter gentemot förövarna uppfattar Olweus som en ytterligare kränkning av den utsatte. Olweus metod mot mobbning bygger istället på gränssättning för eleverna genom beröm och sanktioner, kombinerat med ett varmt vuxenengagemang. Tidningen Expressen tar 2010-08-22 upp mobbningen i skolorna. Det uttalas, att mobbningarna kommer att fortsätta så länge skolledningarna inte drabbas nämnvärt ekonomiskt. Om skolorna drabbas av höga skadestånd till de drabbade eleverna, kommer skolorna att se till att mobbningarna upphör. En vanlig situation är att den drabbade elevens familj flyttar till en bostad i ett annat skoldistrikt eller en annan kommun i hopp om att den mobbade eleven skall få studiero. Sådana flyttningar innebär regelmässigt kostnader på hundratusentals kronor, som den drabbade familjen får bära utan hjälp ifrån skolan. Rätteligen borde skolan bära den kostnaden, anser man. Det föreslås också 4 konkreta punkter: (1) Kännbara skadestånd (2) Anmälningsskyldighet (Lex Sarah) (3) Lämplighetstest av lärare (4) Satsning på elevhälsan (kuratorer, psykologer och sjuksköterskor)[7] Även Dagens Nyheter 2010-08-23 tar upp mobbningen i skolorna och presenterar följande statistik: Totalt 6,5 miljoner kronor har krävts vid 78 mobbningsfall, men endast totalt 1,6 miljoner kronor har betalats till 43 mobbningsfall. I de flesta fall rör det sig om symboliska belopp. Mobbning bland vuxna[redigera]Under senare år har mobbning bland vuxna, främst på arbetsplatser tilldragit sig mer uppmärksamhet. Mobbning bland vuxna involverar sällan våld eller hot om våld, däremot ofta exkludering från sociala sammanhang. Vuxna mobbare hävdar ofta att det inte är mobbning de ägnar sig åt och kan därför försvara sitt handlande i termer av att "jag behöver inte prata med människor som irriterar mig" eller "jag bestämmer vem jag vill bjuda på min fest" . Sexuell diskriminering och ibland även sexuella trakasserier, ofta riktat mot en person av underrepresenterat kön på en arbetsplats, är också en form av mobbning bland vuxna. Subtila påhopp och falska anklagelser/ryktesspridning är några metoder som mobbare använder sig av. Vuxenmobbning kostar samhället mycket pengar, i och med omfattande rehabiliteringsprogram som ibland kan behövas för de utsatta personernas ohälsa. Ur nationalekonomisk synvinkel är i grunden onödiga förtidspensioneringar väldigt kostsamma, speciellt där förtidspensionering äger rum många år före ordinarie pensionsåldern. Mobbning bland vuxna beror precis som hos mobbning bland barn på en dålig grupp eller ett dåligt arbetslag, med dålig struktur, i den dåliga strukturen bildas en dålig stämning där många börjar må dåligt. Till slut kan man behöva utse någon som syndabock. Det kan även vara så att det finns ett psykopat i arbetslaget som blir avundsjuk på en eller flera arbetskamrater som är bättre i någonting och får då behov av att sänka personen/personerna för att själv framstå i bättre dager, genom olika manipulativa knep kan han på ganska kort tid vända arbetslaget mot dessa, som i värsta fall måste sluta.[8] I Dagens Nyheter har under maj/juni 2010 temat vuxenmobbning behandlats i en rad artiklar, som på tidningens nätupplaga föranlett tusentals kommentarer från läsarna. Det är tydligt, att problemet har stor omfattning speciellt i länder som Sverige, där de mobbade har obetydlig hjälp från lagstiftningens sida. I motsats till exempelvis Frankrike där påföljden kan bli fängelse för mobbaren. Är denne dessutom chef blir skadorna oftast betydligt värre än om mobbaren är en arbetskamrat. Omgivningens passivitet är en viktig faktor, som gör att mobbningen kan fortgå under lång tid, ibland åratal. "Organisation mot mobbning" omnämns också.[9] "Platta organisationer" är mindre känsliga än "pyramidformiga organisationer" med många chefer på mellannivåer, som ostörda ägnar sig åt att mobba utvalda underställda medarbetare. En god regel är, att det aldrig bör förekomma mer än fyra nivåer inom organisationen, även om den är mycket stor. Skillnaden mellan att vara en ledare och att endast vara en chef är tydlig. En ledare förmår att entusiasmera hela arbetsgruppen, vilket en chef inte alltid förmår. I en artikel i DN har man bl.a belyst det förhållandet att personer i chefsställning får sitta kvar medan utsatta för mobbningsövergrepp sparkas. Och kostnader för skadestånd belastar verksamhetsbudgeten snarare än genom skadestånd mot ansvariga.[10] En taktik som förekommer är att en chef påstår att det finns klagomål men saknar grund för det, påstådd psykisk sjukdom utan belägg, protokollösa trakasserisamtal. Alltihop utan någon som helst dokumentation eller substans.[10] Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin kommenterade DN-artiklarna och efterlyste obligatoriska kurser om arbetsmiljö för blivande chefer. En VD bör aldrig acceptera chefer som inte får sina anställda att må bra, deklarerade han. Åtgärden har dock ingen straffsanktion mot överträdelser.[11] Av 1443 självmord år 2007 var 100-300 direkt relaterade till mobbning på arbetsplatsen.[9][12][13] 10 000 - 30 000 långtidssjukskrivningar anses bero på mobbning i arbetet.[9] Enligt AFS 1993:17 utgör mobbning (kränkande särbehandling) ett brott mot arbetsmiljölagen, i likhet med trasiga skyddsräcken eller asbestföroreningar. "Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap". Arbetsgivaren är skyldig att förhindra att sådant inträffar.[9] I ett intyg från Docent Henrik Jonsson för en patient (10/2-2009) sägs bl.a att "fackföreningar och myndigheter" är orsak till stort lidande. Detta pga dessa organisationers oförmåga att agera adekvat. I en DN artikel 2010 nämns bl.a hur Kammarrätt, Försäkringskassa, Länsrätt, och det lokala facket avfärdar övergrepp som mobbning alltför ofta.[9] I en artikel i DN ges exempel på ett företag med en omsättning på 350 miljoner och 90 anställda där chefen orsakar stora offentliga utgifter i form av livränta, rehabilitering, rättegångskostnader och förlorad skatteintäkt. Utan att detta belastar företaget på något sätt.[9] Sverige var först i världen 1993 med att koppla ihop vuxenmobbning till skenande sjuktal och göra "kränkande särbehandlimg" till ett arbetsmiljöbrott. Trots det har Sverige 2010 som enda land i Europa som inte fällt någon.[9] Professor Robert Sutton vid Stanford skrev en bok "The No Asshole Rule". Budskapet: "En enda chefskanalje räcker för att förgifta klimatet, sänka produktiviteten, dumpa aktiekursen och skicka kollegorna till doktorn." Kapitalismen har inte råd med sådant. Ut med skitstövlarna! Till Suttons häpnad blev boken en bästsäljare i Frankrike och Japan. "När också aktieägarna oroas betyder det att problemet är verkligt".[9] FN-organet ILO uppskattar att stress och psykiska övergrepp på arbetsplatser kostar EU-länderna mellan 0,5 - 3,5 % av BNP. En kostnad i storlek med Sveriges försvar. "största enskilda posterna av sjukpengen .. går .. till att städa efter sjuka organisationsplaner, fega chefer, intrigörer, översittare, dussinknölar samt en och annan psykopat."[9] Mobbning har använts av chefer för att förmå personal att begå tjänstefel, "På hösten 2006 anmäler hon en avvikande mening. Ett barn berättar om misshandel, det är inte första gången, Lövdén ser det som sin plikt att göra en anmälan. Men hennes chef, vi kallar henne B, förbjuder detta, utan att uppge skäl. "Jag vägrar begå tjänstefel", säger Lövdén."[10] Genusperspektiv[redigera]En studie från 2009 visar att kvinnliga chefer mobbar mer än manliga chefer. För kvinnor ökade risken för att bli mobbade med 100 procent med kvinnlig chef. För män ökade risken att bli mobbade med 80 procent med kvinnlig chef. Studien gjordes på beställning av Eurofond och inkluderade 21 000 respondenter.[14] Mobbning som begrepp i svensk lagstiftning[redigera]Från den 1 april 2006 började en ny lag gälla – 2006 års diskrimineringslag (SFS 2006:67). Denna lag syftade både till att ge elever i det svenska skolväsendet ett skydd mot diskriminering men även ett skydd mot annan kränkande behandling. Lagen avskaffades 2009. I lagens förarbete [15] skriver regeringen att begreppet annan kränkande behandling motsvarar det som i vanligt tal kallas för mobbning. I lagen ( 13 §) står det: ” Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller personal får inte utsätta ett barn eller en elev för annan kränkande behandling”. I lagen ställdes krav på skolhuvudmännen att vidta ett aktivt förebyggande arbete mot mobbning, att upprätta likabehandlingsplaner samt att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Lagen avskaffades 2009 och ersattes med Diskrimineringslag (2008:567). Vidare kan en elev som blivit mobbad väcka talan mot skolhuvudmannen och kräva skadestånd. En särskild ombudsman (Barn- och elevombudet) inrättades vid Statens skolverk för att föra elevens talan. Enligt arbetsmiljölagen har alla anställda rätt till en bra arbetsmiljö, och det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med medarbetare och fack förebygga ohälsa. När det gäller mobbning i arbetslivet har Arbetsmiljöverket gett ut föreskrifter mot kränkande särbehandling [16]. Dessa föreskrifter är emellertid vare sig straffbelagda eller vitessanktionerade. Verket tar sig heller inte an enskilda mobbningsfall. I praktiken innebär detta att arbetsgivaren kan delta i mobbning eller underlåta att agera utan konsekvenser. Lagen innehåller en förteckning på åtta typiska mobbningsbeteenden:[9] Förtal Undanhållande av information Saboterande av arbetsuppgifter Utfrysning, åsidosättande, negligering Försök att injaga rädsla Överkritiskt bemötande, förolämpningar Kontroll av arbetstagaren i syfte att skada Omotiverade förflyttningar, fråntagnade av arbetsrum eller arbetsuppgifter, med mera. Alla fackföreningar har någon form av arbete för att förhindra mobbning på arbetsplatserna och medverkar ofta för att lösa konflikter i grupper, antingen som representant för den mobbade eller i egenskap av "katalysator". Om du som mobbad behöver hjälp att lösa problemen kan du vända dig till din lokala fackförening, ditt skyddsombud eller det centrala facket om du känner att du saknar förtroende för den lokala avdelningen. Viss försiktighet bör dock iakttas då fackliga representanter kan inneha alltför starka band till dom personer som utövar trakasserier och övergrepp. Diskrimineringslagen i skolan, som även innefattar mobbning, gäller inte i arbetslivet. Om någon arbetstagare trakasseras av andra skäl än etnisk bakgrund, kön, trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, så finns det ingen ombudsman som den drabbade kan vända sig till för att driva en skadeeståndsprocess. Detta innebär i praktiken att offret självt måste stå för rättegångskostnaderna vid en eventuell förlust. Därmed är det nästan omöjligt för den som mobbas i arbetslivet att få upprättelse om trakasserierna inte faller under diskriminering. Många drabbade blir istället sjukskrivna och förtidspensionerade. "I början av 1990-talet diskuterade en expertgrupp vid Justitiedepertementet en skärpning av lagstiftningen mot trakasserier på jobbet. Juristerna hade starka invändningar. Problemet bestod inte att mobbningsfallen skulle vara svåra att utreda. Men det skulle bli väldigt dyrt."[10] Lagstiftning i andra länder:[9] Sverige: Mobbning är brott mot arbetsmiljölagen. Frankrike: Mobbning på arbetet kriminaliserat sedan 2002. Belgien, Kanada, Australien: Kan rendera skyhöga skadestånd. USA, 16 delstater: Lag utarbetas för att möjliggöra skadeståndsansökningar. Storbritannien: Enskilda domar har fällts som avskräckande exempel. I ett fall utdömdes åtta miljoner svenska kronor till en förtvivlad anställd. Var tredje infödd svensk som uppsöker psykiatrin visar tecken på PTSD, skriver Per Borgå i Läkartidningen nr 47/05. Orsaken kan vara "naturliga" trauman, som överlevande från färjan "Estoniakatastrofen". Men de svåraste fallen är människors verk, säger Borgå. Häpnadsväckande många. "Posttraumatiskt stressyndrom är en folksjukdom", skriver Borgå i sin artikel.[10] Den som råkar ut för arbetsplatser som utsätter personal för övergrepp som mobbning bör:[10] Dokumentera allt. Leta nytt jobb direkt. Ordna egen advokat om möjligt. För att föra talan om skadestånd. Kontakta personer eller organisationer som hjälper till till exempel "Organisation mot mobbning". Källor[redigera]^ Nyord i svenskan från 40-tal till 80-tal, [Tredje upplagan, första tryckningen], red. Lillemor Swedenborg, Svenska språknämnden, Norstedts Ordbok, Stockholm 2001 ISBN91-7227-283-X, s. 165 ^ http://dinarattigheter.se/dina-rattigheter/vad-ar-mobbing/ ^ http://193.13.74.89/d2/public/113/MOBBINGpArbetsplatser.pdf ^ Björk, Gunilla O. (1999), "Mobbning - en fråga om makt?" ^ ”A method for finding bullying”. http://www.pikas.se/SCm/. 12 november 2007 pikas.se ^ ”Bryr sig Myndigheten för skolutveckling om dold mobbning?”. http://www.pikas.se/SCm/. 12 november 2007 pikas.se ^ ”Låga skadestånd ett hån mot mobboffren - Debatt”. http://www.expressen.se/debatt/1.2105799/laga-skadestand-ett-han-mot-mobboffren. 23 Aug 2010 expressen.se ^ Paraplyprojektet – Vuxenmobbning – ett gigantiskt pris att betala ^ [a b c d e f g h i j k] ”De skrattade bara. Så berövades Safet sitt människovärde”. http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/de-skrattade-bara-sa-berovades-safet-sitt-manniskovarde-1.1113979. 30 maj 2010 dn.se ^ [a b c d e f] ”Säg inget vänligt till mig”. http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/sag-inget-vanligt-till-mig-1.1114876. 1 juni 2010 dn.se ^ ”Arbetsmarknadsministern: Reportaget bör bli en väckarklocka - DN.se”. http://www.dn.se/nyheter/sverige/arbetsmarknadsministern-reportaget-bor-bli-en-vackarklocka-1.1118813. 10 juni 2010 dn.se ^ Heinz Leymanns - "Ingen annan utväg - om utslagning och självmord som följd av mobbning i arbetslivet" (Stockholm 1998) ^ Försäkringskassan i Blekinge (SOU 1999:69, sid 264) ^ http://www.dagensps.se/artiklar/2009/04/28/62219293/index.xml ^ prop 2005/06:38 ^ AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet.. Arbetsmiljöverket. 1993 Zaremba, Maciej (2010). Mobbarna och rättvisan. DN Pocket. ISBN 9789186569266. Litteratur[redigera]